lördag 24 oktober 2009

Dumle/Ragnar första natten

Nu har han fått ett nytt namn Dumle. Uppfödaren Maria får väl dåndimpen men på nått sätt så var det det enda som fastnade direkt. Jag tror på magkänslan så jag följer den. Namnförslag har varit Milton, Milo, bebis, Spöket, Sixten, Trulls mm. Men sen råkar Calle säga Ragnar och det kändes bara så rätt. Så det fick bli Ragnar.
Ragnar är väldigt mammig och vill att jag ska sitta i soffan med honom för att han ska vara nöjd. Sitter jag inte där ropar han på mig. Och kär som jag är så gör jag honom till viljes så mycket som jag bara kan. Han är ju så himla söt och go. Älskar att bli kliad på magen. Han vill inte gärna ligga i knä men gärna nära, nära och med huvudet eller en tass på mig.
När det blev dags att gå och sova i går så sov han djupt i soffan bredvid mig. Det går bra det här tänkte jag och trodde han skulle fortsätta sova i soffan när jag gick upp. Icke! Han jamade så hjärtskärande att jag var tvungen att försöka övertala Calle om att sängen är den bästa platsen för denna lilla bebis. Snäll som han är så fick Ragnar sova hos mig om jag lämnade dörren öppen. Han sprang runt ett tag i sängen innan han kom till ro, han hade ju inte varit i sovrummet innan. Sen sov han en stund innan han började pipa och springa runt på täcket. Då tog jag honom till lådan. Han hade inte velat göra nått på hela tiden här hemma så jag misstänkte att det var dags. Och mycket riktigt han kissade så snällt när han kom till lådan och sen la han sig till ro igen. Han sov ihoprullad vid mitt ansikte och jag märkte inget av honom alls. Fram på morgonen vaknade jag av att Nicko jamade för hon ville ut. Jag hade stänkt dörren till tvättstugan så han inte skulle få för sig att smita ut. Då jamade han igen så jag tog honom till lådan igen. Han kissade igen och sen kröp vi till kojs igen. Då satte han på motorn och spann och gosade. Jätte mysigt!!! Han kröp upp brdevid mig och vred upp magen så jag kunde klia honom där. Sen somnade han om igen.
Men så fort jag eller Calle lämnar honom så går han och gömmer sig. Han tycker Tilda låter väldigt mycket och är läskig. Jag har lärt mig var han lägger sig när han blir själv, och om jag går dit och lockar på honom kommer han jamande fram till mig och gosar och spinner. Klart att det är många konstiga ljud som han inte är van med här hemma. Det går snart över när han lär sig att hon inte är ett dugg farlig, bara lite yvig. Annars bryr Tilda sig inte ett dugg om Ragnar. Hon har klappat en gång i går och sen var det bra. Trollan har varit fram en gång till. I går kväll kom hon och ville som vanligt ligga i mitt knä i soffan. Men så såg hon Ragnar och fräste en gång och gick ut till tvättstugan och la sig på varmvattenberedaren istället. Jag hoppas de kommer vilja dela knä sen. Luffsen kom in till soffan och tittade en gång till han med. Sen gick han upp och la sig i Amandas säng som vanligt. Han säger verkligen ingenting den katten. Nicko vet jag inte ens om hon uppfattat att det är en ny kisse här. Hon är så rädd för hunden så hon tar sig inte mycket tid alls här nere, det är bara en genomfart till matskålen i tvättstugan.
Ragnar är väldigt lik Elliot på många sätt. Pratsam och närhetskrävande, gosig och helt underbar. Så samtidigt som Ragnar har stulit mitt hjärta så känns taggen efter Elliots frånvaro lite extra när jag påminns om honom helatiden. Så det kommer en liten bild serie på Elliot som nu varit död i 8 månader.

1 kommentar:

Anonym sa...

Vilken liten sötnos. Hoppas han har hunnit bo in sig tills nästa helg då vi kommer och våldgästar födelsedagsbarnet ;). Längtar tills dess.
Kramar till dig