torsdag 22 december 2011

Lite kvällsbak

Blev så sugen på havrekex när en fbkompis skrev att hon gjort sånna. Så i kväll blev det hastigt och lustigt ett bak av sånna.
Amanda hjälpte mig. Hon fick plötsligt en brottsplats på sitt bakbord. Försökte förgäves återuppliva den stackars havredeggubben, men utan resultat.
Sen gick hon och lämnade mig ensam med bakandet. :-)


Här kommer bilder på pepparkakshusen också. Det skulle ju bli en by. Men alla gjorde så stora hus så de fick stå var för sig. Tildas hus samsas dock med Amandas. Detta är Amandas kreation.

 Wille skulle göra en borg. Innuti borgen står ett till hus. Förstog dock aldrig riktigt varför det huset skulle stå på insidan, men så var det iaf. :-)

Närbild på ett av Tildas hus. Hon har gjort allt utom ritande av mallar och ihopsättning själv. Därav fattas det lite delar, för jag missade att förklara att det behövs två av vissa delar. :-) Men inte gör det nått. De blev ju superfina ändå. :-)

Medan vi bakar så gör herrarna i huset rent akvariet. Jag är lite orolig över våra småbebisar när Wille far fram med sugen. :-S

Dan före dan före dopparedan.

Nu är det snart jul. Dagen har ägnats åt att städa -igen- och sen har mycket kraft lagts på att förmå barnen att låtabli att stöka ner igen. De får såklart leka med sina saker, men just nu vill jag att de leker i sina rum och dessutom plockar upp efter sig när de lekt klart. Ett oöverstigligt krav kan tycka. Men en stark önskan från mig. :-)

Jag har också kokat en ny omgång med knäck. Det gick betydligt fortare den här gången. Vips så var den knäckig. Det var knappt att jag hann få ner den i formarna innan de stelnade. :-) De sista rann inte ner i formen. De klumpade sig ner. :-D Men de går att äta ändå gissar jag.

Barnen har gjort klart sina pepparkakshus, men inte jag. Men jag har gjort färdigt min tunika. Det är alltid något. Jag blir betydligt varmare om kroppen av en tunika än ett garnerat pepparkakshus. ;-)
Men barnens hus blev jätte fina!

Det kommer bilder på husen senare.

torsdag 15 december 2011

Denna dag en annan dag

Tja vad säger man. Vissa dagar är vissa barn väldigt billiga. I dag hade Tilda vaknat på helt fel sida. vilket brukar kunna ske om hon blir stressad på morgonen. Så var ju inte fallet i dag. Hon vaknade av sig själv och satt och tittade på tv när jag och Lova kom ner. Då brukar det bli en bra dag. Men så var det inte denna dag.
Det började vid frukosten. Jag skulle äta fil. Tilda bestämde att hon också skulle äta ur tallrik. Kräm skulle hon ha. Vi har ingen kräm säger jag. Joooooooo, skriker hon då, hysteriskt. Sliter upp kylskåpet och visar på en gammal kräm som står där. Den är gammal säger jag. Den blir du sjuk av.
-Meeeen jag vill haaaaaa kräm! Skriker hon.
Själv mådde jag ju inte så bra heller så jag orkade inte ens bli arg. Vilket också brukar göra att hon lugnar ner sig. Men icke! Tog ett bra tag innan hon tänkte äta någon frukost överhuvudtaget.

Sen tog vi nattblöjan...
-Gå och ta av dig blöjan och kissa sa jag snällt och trevligt.
-ALDRIG! skriker monstret. TÄNKER JAG INTE!

Då gav jag liksom upp. Hon gick och tog av sig blöjan och kissade men sen släppte jag kraven för denna dag. Min ork räckte liksom inte längre. Så resten dagen blev det tvn för argbiggan. Lugnast för alla. Lite småtjaffs med Lova när hon råkade störa lite för mycket men annars var det lugnt.

Tills det blev dags för lunch.
Tilda ville ha pannkaka. Mamma orkade inte steka pannkaka. Tilda fick uppvärmde rester. Tilda tänker inte äta. Tilda vägrar äta. Mamma säger att Tilda behöver äta för det är den här lunchen hon får annars blir hon hungrig. Tiden går och plötsligt får hon för sig att äta. Då har mamma inte värmt maten så den är KALL! Konstigt 30 minuter efter att jag värmde den åt henne.

Lugnt framför tvn igen. Sen kommer kvällsmaten. Nylagad god spagetti och köttfärssås. Efter några varningar får hon gå från bordet och gå och lägga sig. DÅ ska hon plötsligt ha maten. Då är det för sent. Arg som ett bi skriker hon och gormar. Vi är DUMMA! Och hon fick på tok för några chanser! Vi säger då att hon ska få 3 chanser hädanefter så vet hon hur många det är innan vi fullföljer det vi sagt.

Då kläcker hon ur sig...

-Det ska ni få sota för!!!!

Då måste jag lämna rummet! Det gick liksom inte att hålla sig för skratt. Så mycket ilska i denna lilla kropp och detta ordförråd som hon har! Fantastiskt.
Nu ligger hon iaf i sängen och vi har blivit sams igen. Och vi kom överrens om att ha en bättre dag i morgon. :-)

Och jo, hon har ätit. Det är inte det som är problemet. Snarare uppförandet runt ätandet. Så hon gick inte och la sig hungrig.

onsdag 14 december 2011

Lagen om alltings jävlighet

Jag har kännt mig ruggig i dag. Inte helt ok, men inte tillräckligt för att tycka att jag är sjuk. Men sjukt trött har jag varit. Så efter kvällsmaten gick jag helt sonika och la mig. Lova var redan lagd för hon hade hoppat över middagssömnen på dagis och gnällde som ett hazardspel vid kvällsmaten så hon fick gå och lägga sig innan jag ätit klart. Stog inte ut helt enkelt.
Jag la mig i sängen med en varm vetekudde som sällskap och började sakta tina upp. Läste en bokoch tyckte att det var ganska behagligt en stund. Efter en liten stund la jag bort boken och somnade. Klockan 19.00. Vaknade efter ett tag av att Lova gnällde från sitt rum. Men somnade snabbt om igen. Vaknade igen av att Calle kom in och pratade med mig. Lova hade visst kräkts och kunde jag bädda rent åt henne medan han sanerade ungen? Jo, visst. Pust och urk!
Med ren säng somnar hon om iaf. Pluttan. Men jag hade precis sovit för mycket för att somna om igen. Ligger och vrider på mig en stund innan jag ger upp och tar fram boken igen. Gäspar och är trött, men inte så att jag kan komma till ro.
Calle kommer upp och lägger sig. Spelar en stund, sen somnar han. Och jag ligger vaken. Jag undrar när jag ska somna i kväll? Jag som hade sett fram emot att kanske vara lite pigg i morgon, verkar få dras med ännu värre trötthet. Jag får väl slöa bort dagen i soffan, för i morgon blir jag hemma med småtjejerna. Ingen mening att släpa Tilda till dagis heller och kanske smitta ner de andra barnen där så här lagom till jul. Så vi håller tummarna för att Tilda vaknar på ett strålande vara-hemma humör i morgon och att Lova bara fick lite slem i halsen, så kanske vi kan börja garnera våra fina pepparkakshus som vi gjort.

Kisseri

Läste precis ett inlägg jag gjort på familjeliv om Tildas kisseri. Det var skrivet i november 09. Alltså för två år sedan. Vi hade exakt samma problem med hennes kissande då. Att hon inte bryr sig om att hon blir blöt i byxorna.
Det ger ju inga jätte förhoppningar om att hon tänker förbättra sig snart.
Jag säger som jag sagt förut. Jag tror Lova blir torr före Tilda. Lova VILL i alla fall både gå på toa och kissa. Även om det inte går så bra än. :-)

tisdag 13 december 2011

Lucia

I dag är det lucia.
Ingen lucia har jag fått se. I år när det var Tildas tur att få lussa på dagis så fick vi föräldrar plötsligt inte vara med och kolla ändå. Fast det har varit så förr om åren. Jag blir ledsen. :-( Det är stort att få se sitt barn lussa. Både för barnet och föräldern. De barn som absolut inte vill behöver såklart inte vara med, men så brukar det inte vara.
Som kompensation fick vi en film mailat till oss på barnen när de lussar för småbarnen på dagis. Jag vet inte, men inte känns det som någon ersättning. :-( Känns ju bara dumt ju.

Jag har inte orkat strida för detta i år. Känns som det är tillräckligt med stridande med Tildas kisseri ändå. När jag ber om samarbete runt kisseriet så får jag ingen respons. De vill inte hjälpa till. Tänker att det går över av sig självt. Men har det någonsin gått över av sig självt på Tilda? Nej. Hon behöver puchas i rätt riktning. Det behövs inte alls mycket. Det räcker med att få en liten klister stjärna så blir hon lite mer motiverad en stund och så vänder den dåliga trenden igen. Men utan motivering fastnar hon väldigt lätt i kissandet. Vad ska jag göra för att få de att fatta? Hur ska jag göra för att vi ska samarbeta runt Tilda? Hjälpas åt att föra henne åt rätt håll.
Många gånger när vi hämtar är hon blöt i byxorna, när hon har sina dåliga perioder alltså, och ingen i personalen har uppmärksammat detta. De räknar väl inte med att de ska behöva den här hjälpen när de är så här stora, men Tilda behöver ju det. Vissa kvällar när vi klär av henen för natten fullkomligt stinker hon. Då har hon förmodligen gått med de där kissiga trosorna tills de torkat igen.
Men det ÄR bättre nu än vad det har varit. Nu är det mer perioder som det kissas. Förut var det ju varje dag. Men det räcker med en dag i ständigt kissiga kläder så tycker jag att det är en dag för mycket. Det är inte frächt, det luktar illa och hon blir aldeles röd.

onsdag 7 december 2011

BUP

Vi har gjort en utredning på sonen. De misstänker ADHD. Eller möjligtvis aspberger.
Denna utredning görs på BUP, och vi skulle i samband med denna utredning få samtalsstöd i hur vi kan stötta och få vardagen att fungera med sonen. Utredningen är klar. Vi har dock inte fått något resultat än. Stödsamtalen har väl varit sådär i nytta.
Men man får upp ögonen på ett helt annat sätt när man kommer in i den här svängen. Ser på sonen och hans beteende från andra perspektiv. Det blir liksom klarare.
Eller så är det så att problemen förvärras. ??
En svårighet som han har är att lösa situationer som inte följer vardagsrutinen.
Som tex, om han försover sig så kan han inte tänka på annat än att få på sig kläderna och gå till skolan. Han missar att plocka in frukosten, han missar att borsta tänderna, och han missar att äta frukost. Allt fokus ligger på att komma till skolan.
Jag upptäckte ett annat problem här om dagen. Nämligen att om jag är kvar i badrummet när han går upp och ska borsta tänderna, då kan han inte själv tänka att han kan äta frukost sålänge och duscha sen. Nej för hans rutin är att duscha först och sen klä på sig och sen äta frukost. Så då väntar han bara på att jag ska bli klar. För han vill inte duscha när jag är i badrummet. Och då upplever han att han blir försenad, vilket han ändå inte blir. För även om jag är sen så går jag senast 7.20 hemmifrån med Lova, och då har han fortfarande 50 minuter på sig att bli klar.
För även där har jag upptäckt en gammal inpräntning som sitter kvar. Han börjar skolan kl 8.10. Men i Willes huvud så ska han vara på plats senast kl 8. Förmodligen för att hans buss gick kl 8 förut. Jag vet inte, eller så har han bara fått för sig det. Fast han vet att han börjar 8.10. Och då blir han jätte stressad över att han är "försenad" och blir han stressad kan han inte tänka alls och då missar han massor av saker.
I måndags skulle han gå på läxhjälpen. Han vet att han inte får göra något annat förrän läxan är klar. Gör han färdigt läxan på läxhjälpen går han till går´n och sen på Junis på kvällen. I måndags kom inte läraren till det klassrum där det brukar vara läxhjälp. Så då gick han. Han blev påverkad av en kompis också att gå. Men jag vet att läraren hade varit upp till klassrummet för att se om det var någon där, men då hade det inte varit det. Vad gör William då? Han vet att han ska göra läxan. Men läxhjälpen är inte på plats. Jo, han struntar i läxan. Och går på går´n istället. Hade jag inte fått veta något så hade han inte gjort någon läxa denna vecka. För det hade varit ute ur hans huvud eftersom han gör den på läxhjälpen. Nu fick jag ju veta detta så jag åkte och hämtade honom från går´n så att han skulle göra sin läxa. Arg blev han. Tyckte att jag var orättvis.

Detta är saker som vi vill ha hjälp med att hitta lösningar på. HUR i helaste friden gör man för att lära honom att tänka själv? Vardagsrutiner odyl, det har vi ju löst med hjälp av scheman och dyl. Det sitter lappar lite här och var.
Men BUP har inga svar. Inga förslag. Ena gången säger de att han behöver mycket närvaro och omsorg. Ja, det gör han ju. Och det får han ju. Betydligt mer än en normal 12 åring. Men samtidigt så vill vi ju att han ska få chansen att utvecklas. Frigöra sig, bli självständig. Så småningom iaf. Då måste vi hitta strategier på hur han ska kunna klara av situationer själv. Som det är nu så känner jag mig inte alls trygg med honom. Kommer han i fel sällskap så skulle han lätt kunna luras, lockas och övertalas till tokigheter. För han förstår faktiskt inte hur han ska göra för att dels ta sig ur situationen och inte heller förstår han att det han eventuellt gör, är fel, för de andra säger ju att det är ok. Han kan inte tänka själv. Han kan dras in i vad tok som hellst!

Det är inte så att han är dum heller. För om jag talar om en sak för honom så förstår han ju det. Men han kan inte förvalta det till nästa situation.
Tex, så har jag nu talat om för honom att även om det inte kommer någon till läxhjälpen så ska han gå in där och göra sin läxa. Skulle situationen uppstå igen inom den tidsramen där han har kvar detta i minnet så räcker det med en pytte liten detalj som skiljer för att han inte ska kunna generalisera situationen till denna. Det är helt omöjligt för mig att ge något exempel på vad det skulle kunna vara för detalj, för min hjärna generaliserar bort de. För mig är det självklart att förstå att samma sak gäller även vid små förändringar. Men inte för honom.

Och det är grymt frustrerande. Att inte hitta nyckeln.

Lycka

Lyckan var total i morse när det för första gången i år låg 2 cm snö på backen. :-) Tilda började genast leka i snön. På väg till dagis sa hon att hennes vinterkängor var glada över snön, för de knarrade när hon gick.




Äntligen lite snö säger jag med. Är trött på mörkt och blött väder. Lagom kallt med lagom mycket snö som man kan leka i, det tycker jag är bra.



Och vilken tur att vi köpte nya skor till Lovis i söndags. Sköna varma vinterkängor fick hon. Dock kräkrosa, men man får väl inte vara kinkig. ;-) Huvudsaken är väl att de är varma och torra.







Jag hoppas alla barn har roligt med snön i dag. Kan se det framför mig, hur de längtar ut och är ivriga att leka i snön. :-)