Tja vad säger man. Vissa dagar är vissa barn väldigt billiga. I dag hade Tilda vaknat på helt fel sida. vilket brukar kunna ske om hon blir stressad på morgonen. Så var ju inte fallet i dag. Hon vaknade av sig själv och satt och tittade på tv när jag och Lova kom ner. Då brukar det bli en bra dag. Men så var det inte denna dag.
Det började vid frukosten. Jag skulle äta fil. Tilda bestämde att hon också skulle äta ur tallrik. Kräm skulle hon ha. Vi har ingen kräm säger jag. Joooooooo, skriker hon då, hysteriskt. Sliter upp kylskåpet och visar på en gammal kräm som står där. Den är gammal säger jag. Den blir du sjuk av.
-Meeeen jag vill haaaaaa kräm! Skriker hon.
Själv mådde jag ju inte så bra heller så jag orkade inte ens bli arg. Vilket också brukar göra att hon lugnar ner sig. Men icke! Tog ett bra tag innan hon tänkte äta någon frukost överhuvudtaget.
Sen tog vi nattblöjan...
-Gå och ta av dig blöjan och kissa sa jag snällt och trevligt.
-ALDRIG! skriker monstret. TÄNKER JAG INTE!
Då gav jag liksom upp. Hon gick och tog av sig blöjan och kissade men sen släppte jag kraven för denna dag. Min ork räckte liksom inte längre. Så resten dagen blev det tvn för argbiggan. Lugnast för alla. Lite småtjaffs med Lova när hon råkade störa lite för mycket men annars var det lugnt.
Tills det blev dags för lunch.
Tilda ville ha pannkaka. Mamma orkade inte steka pannkaka. Tilda fick uppvärmde rester. Tilda tänker inte äta. Tilda vägrar äta. Mamma säger att Tilda behöver äta för det är den här lunchen hon får annars blir hon hungrig. Tiden går och plötsligt får hon för sig att äta. Då har mamma inte värmt maten så den är KALL! Konstigt 30 minuter efter att jag värmde den åt henne.
Lugnt framför tvn igen. Sen kommer kvällsmaten. Nylagad god spagetti och köttfärssås. Efter några varningar får hon gå från bordet och gå och lägga sig. DÅ ska hon plötsligt ha maten. Då är det för sent. Arg som ett bi skriker hon och gormar. Vi är DUMMA! Och hon fick på tok för några chanser! Vi säger då att hon ska få 3 chanser hädanefter så vet hon hur många det är innan vi fullföljer det vi sagt.
Då kläcker hon ur sig...
-Det ska ni få sota för!!!!
Då måste jag lämna rummet! Det gick liksom inte att hålla sig för skratt. Så mycket ilska i denna lilla kropp och detta ordförråd som hon har! Fantastiskt.
Nu ligger hon iaf i sängen och vi har blivit sams igen. Och vi kom överrens om att ha en bättre dag i morgon. :-)
Och jo, hon har ätit. Det är inte det som är problemet. Snarare uppförandet runt ätandet. Så hon gick inte och la sig hungrig.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar