Struktur som gick åt fanders.

I går hade jag en väldigt uppstyrd dag. Hade skrivit ett schema för att komma ihåg alla små delar av dagen som var viktiga att komma ihåg.
Jag skulle till spec mvc för att prata om snittet.
Jag skulle ta ut pengar till träningsoverallerna och barnens månadspeng.
Jag skulle köpa bröd till lunchen med mina goda vänner.
Jag skulle komma ihåg att det var dropin fika på Lovas dagis.
Jag skulle komma ihåg att lämna pengar till en present till dagisfröknarna.

Men på något sätt fastnade jag på spec mvc.
Jag lyckades betala pengarna.
Jag lyckades ta ut pengar och handla bröd.
Men sen tog det liksom stopp.

Egentligen började det kvällen innan. Var så trött och somnade snabbt. Men väcktes av sammandragningar helatiden och att jag var tvungen att kissa.
Sen gick det inte att somna om. Hur jag än låg så kändes det som att jag inte fick luft. Som att livmodern tryckte på stora kroppspulsådern. Så jag vände och vred på mig.
Så kom Tilda upp också. Hon drömde mardrömmar. Lite kramar och vatten och sen isäng igen.
Fortsätter att vrida på mig. Får liksom inte syre känns det som. tilda kommer upp en gång till och vill sova hos oss. Jag känner spontant att det inte går. Jag kan inte ha henne i sängen när jag själv har så svårt att komma till ro. Så upp igen och prata lite om att ormar inte kan klättra upp i sängar och att de är ute osv. Lite mer vatten och sen somnar hon om.
Jag somnar också tillslut.
Vi är alla trötta på morgonen sen.
Jag reflekterar över att det är så tungt att andas genom näsan. Får andas genom munnen istället.
Får iaf iväg alla barnen till dagis.
Är hemma en liten stund innan det är dags att åka och handla bröd och ta ut pengar innan jag ska till spec mvc.
Handlar brödet. Pustar och frustar och tycker det är så jobbigt att gå frammåt. Får inte luft. Tar ut pengarna. Åker till kontoret för att hämta upp calle som ska med. Klagar lite där över att jag är andfådd och att det känns som att jag stryps.
Vi åker tillsammans till spec mvc.
Läkaren frågar mig hur jag mår. Jag erkänner att jag mår konstigt. Att jag är andfådd och att det känns som jag stryps. Hon säger att jag ser blek ut. Jag har jobbigt att prata, får liksom andnöd bara av att prata.
Hon vill kolla min moderkaka och jag får lägga mig ner på britsen. Det är grymt obehagligt. Lite lättare på sida men inte alls bra. Så lite snabbt kollar hon sen går fokus över till mitt mående. De vill röntga mig för att utesluta en propp i lungorna.
Sen börjar väntan.... Och väntan.... vi äter lunch i väntrummet.... Det kommer ny personal... Jag får en spruta blodförtunnande....
Sen kommer en personal som frågar om hon ska ringa och fråga på röntgen varför det tar sån tid. vi har väntat bra länge nu. då får de veta att röntgen väntar på provsvar som spec mvc inte visste att de skulle ta. Så infart sätts och blodprov tas.
Nu tackar jag ja till rummet som de erbjudit flera gånger. Börjar känna mig ganska trött nu. Det är minst en timmes väntan på provsvaret. Tiden rinner iväg och droppinfikat på Lovas dagis ligger i riskzonen. Jag blir ledsen för det. Ville ju så gärna gå på det och hade sett fram emot det. Ok, fäller en liten tår i smyg.
Får tillslut en tid för röntgen kl 4. Vi var på spec mvc kl 10.30.
Väl där är det ett trauma före, men det går fort ändå. Röntgen är plågsam. Infarten gör ont. Det gör sjukt ont i fogarna att ligga på den hårda bristen, jag får en sammandragning som gör sjukt ont medan jag ligger där. Det är obehagligt att ligga på rygg. Gnäll, gnäll, gnäll. Jag vet men jag var lite ynklig då. Men det gick ändå väldigt snabbt. Det tog inte många minuter att göra den undersökningen. Sen fick vi åka upp till förlossningen för spec mvc hade ju stängt för dagen.

Där fick vi vänta på provsvaren igen. Klockan tickade iväg. Vi fick ringa till dagis än en gång och meddela att vi blir ännu senare. Tillslut var klockan så mycket att Calle var tvungen att åka för att hämta barnen. Lite ledsen blev jag. Inte för att han var tvungen att åka utan för allt besvär som det ställer till att jag är på sjukhuset. Stackars barnen fick vara på dagis till kl 6. Inte hade de lidit över det heller. Tilda tyckte det var jätte skoj att vara kvar så länge och dessutom fick hon gå till Lovas dagis för hennes stängde en halvtimma tidigare. Det kändes lite bättre för mig när jag visste att Tilda skulle komma till Lova också. Visste ju inte vilken fröken som skulle stänga och om det skulle bli jobbigt för Lova då. Nu var det en fröken som Lova nog ändå kände litegrann som var kvar och sen kom ju tilda också. Sen hade jag så dåligt samvete av att ingen kom och fikade med Lova på dagis. :-(
Men det var förmodligen mest hos mig känslan fanns för det jag har hört så hade hon det bra där på fikat med. Och hon var glad sen när hon berättade om fikat. <3

Ganska snart efter att Calle åkt kom läkaren och pratade med mig. alla prover såg bra ut. Vi kollade kurvan på bebisen också en halvtimme för att se att hon mådde som hon skulle. Allt såg bra ut med henne med. Så jag fick välja om jag ville vara kvar eller om jag ville åka hem. De hade inga svar på varför jag mådde som jag mådde och ingen behandling att erbjuda. Eftersom jag kände mig lite bättre så valde jag att åka hem. Jag hade gått på toa två meter bort utan att bli andfådd så det var ett bra tecken.

Calle och småtjejerna hämtade mig kl 7. Då var alla både hungriga och trötta så vi bestämde oss för att äta ute. Mycket sent kom vi hem med två sovande barn i bilen. Huset var iskallt eftersom vädret slagit om och vi hade alla fönster öppna.
Så det blev inga träningsoveraller hämtade.
Det blev inget lunchade med vänner.
Det blev inget dropin fika.

Det blev en evighetsdag på sjukhuset.

Nedräkning

Jag har nedräkning här för fullt nu.

Om 15 dagar får jag veta exakt när bebisen ska plockas ut. Det ska bli skönt att få ett datum att hålla sig till.
Kroppen är inte snäll mot mig längre.
Jag tog fram de två nappflaskorna jag har och kollade status på dem. De funkar. Fast jag behöver köpa ny nappdel såklart. Funderar en del på nappflaskor igen eftersom de gått ut med att det kan finnas fler gifter som utsöndras i flaskorna än de trott tidigare. Dock vill de inte gå ut med vilka nappflaskor det gäller. Känns ju sådär att köpa nappflaskor för flera hundra som sen visar sig läcka gifter :-/

Glasflaskor är bästa tipset... men det känns tungt att släpa på.
Nåja, det är ändå ett tag kvar och jag brukar ju klara mig skapligt med amning första månaden iaf.

I klädväg känner jag mig väldigt ambivalent. Vet inte vilken storlek jag ska göra mer av och vad som behövs. Skulle köpa sånna där frottestrumpor på kappahl i veckan men de var slut på de vita. Där hade de så sjukt söta kläder. Newbee hette de. I gammelrosa och beige. Så fina. Och så stor kontrast mot de kläder jag har sytt :-D De är ju färgsprakande utan dess like :-D
Nåja, de var fina iaf. Tydligen var deras strl 50 stor på en 50 cm lång bebis som tittade ut härom dagen.
Jag har 5 ombyten med de allra minsta storleken. Sen har jag en del 50 också. Men det mesta är långärmad omlottbody med långbyxa. Kanske jag behöver mer kortkläder? Nått att sova i? Har gjort en sovpåse och har en sen innan. Gud, det låter som att det är mitt första barn, inte 5:e. Om jag bara visst väder och storlek på unge så skulle det vara lättare att planera :-D Lättare med vinterbarn där det är långärmat och långbyxor som gäller helt enkelt :-)

lite blandat

Dagarna de går. Dock vääääldigt långsamt just nu. Min kropp blir sämre och sämre fast jag vilar hela tiden :-( Fogarna krånglar och tycker inte om belastningen av min vikt. Magen har börjat göra spontanont utan att jag gjort något som kan föranleda detta. Läsktigt tycker jag. Men tror att jag listat ut att det är när jag sover på höger sida som jag får ont på nätterna. Kanske trycker hon på livmodern då. Det värsta är att jag vänder min omedvetet till höger sida när det börjar ljusna för vi har ingen rullgardin och det blir så rackans ljust på morgonen. Förrut har jag sovit bara på vänster sida för det har varit enda sidan som jag inte fått ont i fogarna av. Men nu måste jag snurra mer för att variera belastningen under natten. Vilket gör att jag hamnar på höger sida också med jämna mellanrum.
Det är 2 månader kvar nu tills de plockar ut henne.

Vi funderar fortfarande på namn. Det är jätte svårt att hitta något namn den här gången. Nästan så att jag förstår de som döpt sina barn till Tolvdolf när de fått barn nr 12 i barnaskaran. ;-) Nej, det finns ju så många fina namn, men vilket ska man välja liksom?

Har nästa släppt Julie. Gillar inte tanken att hon ska heta samma som den månad hon är född i. HAde hon varit född i Januari hade det varit en annan sak.
Charlie har nackdelen att hon måste förklara sig och sitt namn. Amanda vill verkligen inte ha Charlie och Tilda älskar namnet Charlie. JAg älskar också namnet Charlie och Calle börjar vackla med vad han tycker också.
Meja gillar vi nog alla, utom Wille. Han tycker VERKLIGEN inte om det namnet.
Sen har vi pratat om Milly. Det gillar nog alla. BAra jag som inte tycker att det faller i munnen lika lätt som Meja. Gillar utseendet på Milly mer än Meja. MEn gillar hur Meja faller i munnen mer än Milly. :-D
Sen finns det ju massor med fler namn. Massor!
Det enda vi har, eller som jag har som krav är att det inte ska vara för vanligt. Men det får heller inte vara för krångligt. Gillar enklare ovanliga namn. :-)