torsdag 30 september 2010

Väringen

Jag trivs så bra här i väringen. Lugnt och skönt. Framförallt tror jag att det är just det faktum att det är överkomligt som ger ett lugn. Såg idag att det var dammigt på alla hyllor trots att jag dammsuger varje dag. Varje morgon när solen skiner in på golvet ser jag dammet som ligger där. Då kan jag inte låtabli att dammsuga bort det. En helt annan sak om det inte syns. Men även om jag nu sett att det behövs mer städning nu så vet jag att det inte tar en vecka att grundligt städa hemmet igen. Det kanske tar några timmar men sen är jag klar. Det är lugnande. Började med att tvätta fönstrena i går. De är verkligen jätte skitiga!!!! Jag har tvättat dem en gång sen jag och Calle träffades så då kan ni räkna ut själva hur de ser ut. :-) Såg då att de behöver målas de med. De är i riktigt dåligt skick så de måste skrapas och målas. Blir så trött och ledsen. Jag HATAR att måla fönster nu. Men å andra sidan är det bara utvändigt på de flesta fönsterna så det tar inte lika lång tid som att måla hela fönsterna. Men jag hade hoppats på an målningsfri sommar nästa sommar. Men så blir det nu alltså inte. Behöver måla altanräcket också.
Men jag trivs här. Skulle inte ha något emot att bo här på heltid. Det är så vackert på kvällarna nu när månen har lyst på vattnets vågor. På morgonen ser jag diset över sjön och på dagen är solen så varm att det går att vara ute utan att klä på sig massor. Men i skuggan är det förståss inte särskillt varmt.
Det är förståss ganska trångt här. Allt får inte plats. Men jag trivs.

1 kommentar:

Anonym sa...

Vem skulle inte trivas i en sådan idyll? I alla fall den snöfria tiden på året:)
Snöfyllda och dåliga vägar är ingen höjdare någonstans, och ännu mindre sådana låga sträckor som ni har till civilisationen.
Skönt att lillrumpan är bättre i alla fall. Men undrar om Lova blev ssnuv-smittad här? Bryter det ut så snabbt? Synd om henne i vilket fall som helst. Små barn och snuva är ett besvärligt kapitel. Hoppas på snar bättring/Kramar till er alla