onsdag 11 november 2009

en helt vanlig onsdag

Den här bilden skickade mamma till mig på mailen för ett par dagar sen. Superläcker!!! En sån skulle jag vilja ha fast som mobilsmycke. Svårt att se hur stor den är om det passar till mobilsmycke men den var ruskigt snygg i alla fall.

I dag har jag pratat med brandkåren om brandskyddsdokumentation på förskolan. Skönt. Det är märkligt vad svårt det är att komma igång och jobba när man är hemma så här mycket. Tiden bara flyger iväg och jag vet egentligen inte vad jag gjort. Men bara jag kommit igång så brukar det gå bra. I morgon ska jag åka in till kontoret och göra lönerna och lite annat. Behöver skriva ut lite papper och maila lite också.

Nu, i dag är det 60 dagar kvar till bebben bör titta ut. Jag vägde mig i morse och vågen stog på 63,4 kilo. Jag minns inte vad det var förra gången men jag tror att jag fortsätter gå upp nu ialla fall. Totalt har jag gått upp 7,4 kilo. Det är ganska ok med tanke på att jag har 9 veckor kvar att gå upp på. Är i alla fall inte lika hysterisk över vikten längre nu. Låter det bli som det blir, vare sig jag går upp för mycket eller för lite. Det är skönt.

Snart är det jul också. Jag tycker ju om julen. Den är mysig och släkten kommer hit, det gillar jag. Svante ringde i går och dillade om att han ska ha barnen på julafton i år. JAg är inte så säker på att jag går med på det. Dels för att jag vet hur det var förra året när de var där och skulle fira jul efter julafton, dels för att de de senaste 5 åren i alla fall firat julafton hemma med mig. Det är viktigt för barnen med traditioner och att det blir som det alltid varit, vilket Svante inte tar så mycket hänsyn till. Vi får väl se hur det slutar. Jag erbjöd honom juldagen eller annandagen och nån dag frammåt istället. Amanda vill inte åka till honom över nyår heller i år. Jag tror att det är för att bebisen ska komma där. Dels vill hon inte missa den stora händelsen och dels är hon lite beskyddande mot mig så hon måste vara med och fixa. Bebisen kommer ju förmodligen inte komma förrän mellan den 12:e till den 20 jan om jag föder vaginalt alternativt runt den 5:e om jag snittas. Så för den sakens skull kan hon fira nyår med pappa som hon brukar. Men nu var han inbokad på annat på nyår också så det löste sig av sig självt.

Jag är ialla fall ego och vill ha mina barn precis som jag brukar på julafton med allt vad det innebär. Vi hämtar in granen dagen innan julafton och klär den på kvällen. Vi grilljerar skinkan och rullar köttbullar på kvällen och tar en kvällsmacka med julskinka på. MUMS! Sen på julaftonsmorgon så finns det paket i alla barns julstrumpor som de öppnar undermycket tissel och tassel på morgonen. Det är så härligt att vakna tidigt på julaftonsmorgonen av barnens prat och ståhej om dessa strumpor. Sen kommer mamma och Kalle på fm och min Calle står i köket och stökar med maten. Så ska det vara!!!! :)

TILLÄGG:

Det är ju inte alls en helt vanlig onsdag! Det är ju Calles och min förlovningsdag i dag! Skäms för att jag inte kom ihåg detta. Inte ens när Calle sa att vi hade nått att fira kom jag på det.... Hopplöst fall... Annars brukar det vara männen som inte kommer ihåg men här är det jag som inte minns.

2 kommentarer:

Anna sa...

Hi hi, det är inte bara jag som är vimsig och glömsk ser jag! Men bra att du skrev om det för det gör att jag kanske kommer ihåg min och Stefans förlovningsdag om 1månad, 15 år firar vi då! Inte klokt...

Din jul verkar helmysig, påminner om vårt firande faktiskt! Kram

Nallebr.. sa...

så fina foton det var på dig här längre ner på sidan.. och vilken fin liten mage du har... jag gick upp typ 100 kg som heller aldrig försvann när bebisen kom ut... suck.. grattis på eran förlovningsdag.. en dag sent men endå.. ha det bra kram