äntligen!!!

Lova undersöker mosters färgglada fingrar i solskenet

Tilda och pappa rullar köttbullar till påskbordet.

Köttbullarna! Främre raden är Tildas verk.

Tilda och Wille målar påskägg till påskbordet.

Amanda målar sina ägg med hicka. Ganska kul faktiskt.

Lova och moster njuter i solen.

Äntligen massor av saker! Äntligen har jag fått en stund att blogga. Äntligen har Lova tagit nappen. Äntligen kommer våren och snön smälter. Äntligen kan jag gå ut med Laban utan att Lova ska bäras på. Äntligen ska jag få ett staket runt gården. Äntligen.... :-)

Nu var det väldigt länge sedan jag skrev nått här. Har haft fullt upp och dagarna har bara rusat iväg. I påskas hade vi syster/moster här på besök. Solen sken och det var helt underbart! Första utomhuslunchen kunde avnjutas. Vi gick promenader med Laban och plockade årets första tussilago. Tyvärr fick Tilda tag på dem så vi fick inga att sätta i vas, inte heller hann jag knäppa nått kort på dem innan de blev demolerade. :-) Vi åt god mat i lagom mängd och hade det bara bra.

Lova blir BLÅÖGD!!!!! Jo jag är ganska säker nu! Syster och jag tittade på kort på Tilda vid samma ålder och hon hade en brun ring längst in mot iris och Lova har en ljusblå! Jag är så löjligt glad. Jag som alltid velat ha en blåögd unge. :-) Mest tror jag för att jag själv har grön/bruna ögon och att jag har tre brunögdingar sen innan. Jag tycker i alla fall det är jätte häftigt att jag lyckats göra en blåögdning. :-D

Lova äter massor med ersättning nu. Jag ammar först och sen gör jag 130 ml ersättning som hon äter mellan 100-120 ml av. Nån gång har hon ätit upp allt. Jag märker att jag tappar mer och mer mjölk själv. Hon tar snällt bröstet men mest för att hon tycker det är mysigt att ligga där. Kan numer med lätthet låta bli att amma på 6 timmar utan att det känns för mycket i brösten.

I går blev det revolution här hemma också när hon efter veckor av hysteriskt totalvägran plötsligt accepterade nappen. Helt underbart när hon då kunde ligga i vagnen och sova med nappen istället för att ligga i famnen och sova med bröstet i munnen. Det gjorde att jag plötsligt kan gå ut och gå utan att behöva bära på henne hela tiden. Hon får också mer sammanhängade sömn då hon får sova ifred och inte störs när jag måste göra andra saker än att bara agera napp och säng. Så nu hyser jag viss förhoppning att få till lite rutiner på lillskrutt. :-) Förhoppningsvis blir det lättare att åka bil också om hon kan acceptera nappen i bilen också. Jag har visserligen inte hunnit prova om succen håller i sig även i dag så jag ska nog inte ropa hej än. :-)

Tilda driver mig till vansinne som vanligt. I går när vi var och handlade uppförde hon sig som en riktig skitunge och lyssnade inte alls på mig. Dessutom kissade hon i min säng i går av ren lathet och det gör mig tokig! Vet inte alls hur jag ska få bukt på både hennes otrevliga attityd och hennes kissande. Frustrerande. I dag har hon dock skött sig bra hittills. Hon frågade om hon fick plocka fram frukosten i morse och då sa jag nej för jag var inte klar med Lova än och då plockade hon fram frukosten ändå. Så när jag var klar med Lova och såg det så plockade jag helt enkelt in frukosten igen. Hon blev jätte sur men jag hade sagt att hon inte fick. Jag gjorde iordning henne istället och satte på kläder och så. Sen plockade jag fram frukosten. Då satte hon sig på stolen och väntade istället. Det är jätte svårt det här. Hon får ju så klart jätte gärna plocka fram frukosten när den ska fram men hon måste ju lyssna på vad jag säger. Om vi ska göra nått annat innan frukosten så kan den inte stå framme hur länge som hellst. Om jag säger nej måste hon ju lyssna på det. Det finns massor med situationer där hon utsätter sig för fara genom att hon inte lyssnar eller ens reagerar på mitt nej. Antar att det är i de små vardagssituationerna man måste börja med att få henne att respektera ett nej. Jag vet bara inte riktigt hur jag ska gå tillväga...

I går var vi till veterinären igen. Luffsen skulle avlivas och Ragnar skulle undersökas varför han stinker i munnen. Luffsen hade kronisk öroninflammation och kräktes hela tiden samt hade uppnått den aktansvärda åldern av 12 år. Tydligen är det inget att göra på en gammal katt när öronifektionen blir kronisk. Känns jätte tomt här hemma nu med bara två katter. Jag hoppas jag vänjer mig snart. :-( :-(

Ragnar fick penicilin mot infektion i tandköttet. Jag hoppas det hjälper. Om det inte hjälpte så skulle vi behöva söva honom och titta i magen. :-0 DET vill jag inte. ÄR lite trött på alla veterinär kostnader nu och önskar att det kunde få flyta lite ett tag med friska djur som omväxling.